​

Rörelsefriheten har blivit begränsad för barn i dagens samhälle, bland annat på grund av trafiken och därför är det extra viktigt att befinna sig i miljöer där barnen inte känner sig begränsade. I parken rör sig ingen trafik och skapar goda möjligheter till lek för eleverna som är betydande för deras lärande och utveckling. För att kunna arbeta med närområdesstudier är det viktigt att man befinner sig i en miljö som är trygg och säker för eleverna. Eftersom parken skapar goda möjligheter för lek kan man då koppla in rörelse och aktivitet för eleverna som i det långa loppet kan bidra till god hälsa och mer energi.

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

Som jag redan nämnt fanns den kristna tron genomgående i de olika stugorna och torpen. Jag anser att det är viktigt att tillåta eleverna både ha den tron de har men även ge utrymme till utveckling inom sin tro. För mig behöver det inte handla om en religiös tro, utan mer ett sätt att se på livet och hur man lever det. Detta tycker jag binder samman med vikten av att ha en tillåtande klassrumsmiljö och kunna ge möjligheter till en personlig identitetsutveckling. Genom närområdesstudier finns goda möjligheter att arbeta ämnesöverskridande och då skapa tillfällen till diskussion som leder till utveckling, både i gruppen men också en personlig utveckling.

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

 

​

​

Problematiken som Tony Ragnarsson lyfter angående parkens utvecklingsmöjligheter beror enligt det bland annat på bristande kunskap kring ideellt arbete. Framförallt unga idag har inte goda kunskaper i vad ideellt arbete innebär och kan absolut inte tänka sig att engagera sig utan betalning. För att sådana här verksamheter och föreningar ska fungera krävs det att det finns intresserade personer som brinner för arbetet. För att dessa goda lärandemöjligheter ska få finnas kvar i form av bland annat parker är det viktigt att föra kunskapen vidare. Kanske är det vårat ansvar i skolan att skapa kunskap och intresse hos eleverna kring det ideella arbetet och vad det innebär.