Frågan man kan ställa sig är varför man ska arbeta med närområdesstudier och vad det hjälper eleverna att skapa kunskap om sitt närområde. Hur bör vi tänka för att få närområdesstudierna givande för eleverna?

 

Sanderoth, Werner & Båth (2009) beskriver hur de tre begreppen plats, identitet och lärande kan kopplas samman med varandra. De lyfter även hur närområdesstudier kan påverka och få en positiv effekt gällande elevernas personliga identitetsutvecklande. Vi alla har en individuell uppfattning kring olika platser och vi människor är i behov av att ha en platstillhörighet. Genom att eleven ges möjlighet att utveckla kunskap till en plats ger det också en möjlighet till en positiv identitetsutveckling. De lyfter också begreppet KASAM som innebär känsla av sammanhang och de tre byggstenarna består av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Begriplighet innebär att ha förståelse, meningsfullhet innebär att känna delaktighet och hanterbarhet innebär att vi kan hantera de krav som ställs på oss. Vi människor är i behov av att känna tillit och sammanhang för att kunna skapa möjligheter för personlighetsutveckling. Byggstenarna är beroende av varandra för att skapa känslan av sammanhang och närområdesstudier kan i sin tur hjälpa elever att utveckla KASAM.

 

Självfallet är det positivt att arbeta med närområdesstudier med tanke på bland annat elevens identitetsutveckling och känsla av tillhörighet, dock ifrågasätter jag det något. Hjälper det verkligen att lära sig mer om sitt närområde i form av platser, byggnader eller personer för att få en skjuts med sin identitetsutveckling? Jag anser att det kräver ett oerhört engagemang från pedagogernas sida för att lyckas på ett bra sätt med det. För att känna en möjlighet att kunna utveckla sin identitet och självkänsla tror jag att det till en början är av mycket stor vikt att klassrumsmiljön är tillåtande och inte dömande oavsett vem du är. Det är något pedagogerna måste lägga en stor grund vid för att skapa en samhörighet innan närområdesstudierna som genomförs kan ge den goda effekten som det beskrivs i litteraturen.

 

Närområdesstudier kan skapa goda förutsättningar för läraren att på ett ultimat sätt få undervisningen intressant och utvecklande för eleverna bland annat genom ämnesövergripande undervisning.

​

Odenstad (2014) förklarar vikten av se på sina egna och elevernas inställning och intressen kring ämnet för att skapa goda lärandemöjligheter. Lärarens förmåga och kunskap är viktig för att skapa en intressant och givande undervisning för eleverna som i sin tur leder till positiva resultat. Visar läraren ett stort engagemang och intresse kring ämnet väcker de även ett större intresse för eleverna.

 

Enligt mig är det också av stor betydelse att man som lärare skapar sig kunskap och förståelse för gruppens intressen för att skapa givande tillfällen för lärande. Är eleverna intresserade av i detta fall området väcks nya frågor som i sin tur leder till ökad kunskap. I samband med närområdesstudier kan man som sagt med fördel arbeta ämnesöverskridande som i sin tur leder till att flera sinnen kopplas in som ger en positiv inlärningseffekt. Dock får jag en tanke kring de Odenstad lyfter. Jag tror det kan vara viktigt för eleverna att förstå att vissa saker som inte är jätteroligt men ändå behöver genomföras. Det som är roligt upplevs inte roligt om man alltid har det. För elevens utvecklings skull anser jag att det är viktigt att inte linda in alla moment för att det ska bli roligt. Det behövs konstraster för att känna att det roliga verkligen är det.

 

Av egna erfarenheter vet jag med mig att under mina skolår ha besökt olika platser i närområdet, dock har jag aldrig tidigare hört ordet närområdesstudier. Jag anser att det kan vara viktigt för eleverna att få höra dessa begrepp för att veta vad man faktiskt arbetar med, både för att öka kunskap men också öka sitt ordförråd. På så vis skapar eleverna ett metaspråk och kan prata om sitt lärande.